Monsunen hade passerat
Vinden smekte stillsamt ditt har
Tiden krympte nu skulle vi leva
Den sista timmen I rattans ar
Jag var den lyckligaste manniskan pa jorden
Men det var ingen som ville forsta
Tiden krympte vi sparade pa orden
Den sista timmen I rattans ar
Med en kyss sa oppnades flodet
Fast vi talade olika sprak
Tiden krympte du trodde pa odet
Den sista timmen I rattans ar
Om jag vill fortsatta dromma om natten
Om jag vill fortsatta maste jag ga
Du var min eld du var mitt vatten
Den sista timmen I rattans ar
I rattans gyllene ar