Det finns inget s***
Den häare striden kan jag inte vinna
Inte över en besvikelse som
Äare omedveten om
Den innan
I skåpen vilar hemligheten
Som bara fåare nämnas en gång per åare
Ä det häare naturen?
Äare jag värd den?
Bortkastade kvällar
Det äare som de aldrig fanns
I rädsla att huset skulle rasa
Rörde vi oss inte alls
Bladen lossnar, ett efter ett
Och ensam, ståare han kvar
Som sänd från ovan
Tyngd av nycklar,
Fjättrad vid havet
Finns det skydd mot en själv?
Med vatten
I lungorna
Konturer av något fjärran
Jag säger LÅT dem komma
Hans löften om att ge upp
Sprider sig till mina vänner
Och jag ser samma ursäktande, röda smil
Näare de faller tillbaka igen
Som om löftet aldrig var ett
Som om de höll fingrarna I kors
Och ändå tror jag på det, igen och igen
Och förvånas, varje gång
Som sänd från ovan
Tyngd av nycklar,
Fjättrad vid havet
Finns det skydd mot en själv?
Med vatten
I lungorna
Konturer av något fjärran
Jag säger LÅT dem komma
Mina misstag äare så små, så små
De skulle kunna varit andra