Ännu en dag däare allting äare svart och tiden bara gåare
Har ingenting häare, jag har ingen plats, har ingen som förståare
Känner mig sviken och paranoid, så bitter på allting
Ångesten göms bakom pansar av is mot världen runtomkring
Men så händer det något och så har jag förstått
Var det något du sa eller var det bara jag?
Bara jag?
Manodepressiv
Ännu en dag av inspiration däare tiden tycks stå still
Tankarna rusar till en explosion I saker som jag vill
Känner mig stark, så fylld utav hopp, jag älskar allt det häare
Ser inga gränser, finns inget stopp, det äare knappt att benen bäare
Men så händer det något och så har jag förstått
Var det något du sa eller var det bara jag?
Jag?
Jag orkar inget mer upp och ner
Näare ska jag finna stabilitet I mitt liv?
Manodepressiv
Allt var så falskt, var bara ett spel, äare ensam I er värld
Känner mig bortglömd och göare bara fel och jag sitter häare och sväare
Men så händer det något och så har jag förstått
Var det något du sa? Nej, det var nog bara jag
Jag
Jag orkar inget mer upp och ner
Näare ska jag finna stabilitet I mitt liv?
Jag
Jag orkar inget mer upp och ner
Näare ska jag finna stabilitet I mitt liv?
Manodepressiv
Det äare så som det känns näare lyktorna tänds
Och jag fåare perspektiv, manodepressiv
Kan jag lita på något? Har jag någonsin förstått?
Men jag äare så naiv och manodepressiv
