Lämna mig i vitt och ljust, den jag inte är
Lämna mig bland folk som tros, veta vem jag är
Kedja fast mig i min säng, skjut mig full med gift
Att aldrig veta hur jag mår, när ljuset släcks till sist
Varför är allting, aldrig för alltid
Låt mig vara tom en stund, för den jag faktiskt är
Låt mig vara fri en stund, jag älskar min misär
Kedja fast mig vid den tro, att verkligheten tär
För att aldrig veta hur jag mår, när ljuset släckts till sist
Varför är allting, aldrig för alltid
Varför är allting, aldrig för alltid
Varför är allting, aldrig för alltid
Varför är allting, aldrig för alltid
Varför är allting, aldrig för alltid
Varför är allting, aldrig för alltid
Varför är allting, aldrig för alltid
