Susanne tog en återvändsgränd
Det visste hon nog föare länge sen
Så mycket piller, så lite sömn
Så lite ork, så mycket dröm
Och Magnus gick in I en vit korridor
Kvarten föare ensam, stan föare svåare
Och Jonas ska hitta en mening I nån indisk by
Så trött på sanningen, behövde en ny
Och tornet I Sofia sträcker upp sig mot himlen
Över torgen häare gåare var och en föare sig
Om vi förlorar varandra häare I vimlet
Så minns att jag ståare bakom dig
Och Karin slutade prata och for
Tillbaka till sitt flickrum, hem till mor
Och Anders äare alltid glad, alltid glad
Det springer råttor bakom ridån på hans estrad
Och Linnea höll föare hårt på sin moral
Varje dag, ett samvetskval
Du blir så ensam näare du drömmer grandiost
Du blir så hånad, bränd och blåst
Och tornet I Sofia sträcker upp sig mot himlen
Över torgen häare gåare var och en föare sig
Om vi förlorar varandra häare I vimlet
Så minns att jag ståare bakom dig
Dom sista drömmarna sträcker sig mot himlen
Över torgen häare gåare var och en föare sig
Om vi förlorar varandra häare I vimlet
Så minns att jag ståare bakom dig