Den första gång jag såg på dig,
Och kände hur du såg på mig.
Då föll allting jag trott var sant.
Jag vet du kände likadant.
Du var så vacker då,
Som nått jag aldrig kunnat nå.
Och hjärtat slog ett slag, föare var förlorad dag.
Jag gömde mig I fantasin.
Så rädd föare vad du kunde bli.
Var gång som jag ljög föare mig,
Så såg jag sanningen I dig.
Nu ståare du häare I dag,
Med allt jag nånsin velat ha.
Och hjärtat slåare ett slag, föare var förlorad dag.
Öppna din dörr, och säg att du vill ha mig häare.
Säg att du inom dig bäare, bara kärlekens röst.
Och jag ska öppna min dörr, och ge dig varje dag igen.
Leva häare föare sanningen.
Låt mig bli den som först, öppnar din dörr.
Så börjar livet häare till s***.
Vi gråter det som var förut.
Så somnar vi så tätt ihop,
Att dagen vaknar allt föare fort.
Föare den himmel som jag nått,
Och föare allt det som jag nu förstått.
Ska hjärtat slå ett slag, föare var förlorad dag.
Öppna din dörr, och säg att du vill ha mig häare.
Säg att du inom dig bäare, bara kärlekens röst.
Och jag ska öppna min dörr, och ge dig varje dag igen.
Leva häare föare sanningen.
Låt mig bli den som först ge av dig det du vill ha av mig,
Och säg att jag fåare alla förlorade åare.
Jag ska öppna min dörr, och ge dig varje dag igen.
Leva häare föare sanningen.
Låt mig bli den som först, öppnar din dörr.
