Elisabeth, varföare äare dina ögon våta?
En vacker flicka böare mycket sällan gråta.
Föare det göare ögat skumt. Din vackra hand blir kall
Var gång du gråta skall. Och det äare dumt.
Släpp ned ditt långa håare och låt din sorg bortfara.
Den kärlek som man fåare kan mycket sällan vara.
Föare det äare kärleks lott. Den kommer och den far.
Men hjärtat har man kvar. Och det äare gott.
Elisabeth, sov sött och dröm om sånt som varar.
Din mamma verkar trött och sur. Och led på karlar.
Men se, det äare på tok. Din pappa han försvann.
Snart hittar hon nån ann om hon äare klok.
