Himlen äare oskyldigt blå,
Som ögon näare barnen äare små.
Att regndroppar faller som tårarna göare,
Råare inte stjärnorna föare.
Älskling jag vet hur det känns,
Näare broar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat oss in I en vrå,
Äare himlen så oskyldigt blå.
Näare vi växte upp, lekte livet,
Vi var evighetens hopp.
Det var helt självklart att våare
Framtid skulle bli,
Oförbrukat fri.
Somrar svepte fram,
Jorden värmde våra fötter däare vi sprang
Rågen gungade, och gräset växte grönt.
Hela livet var så skönt.
Himlen äare oskyldigt blå,
Som ögon näare barnen äare små.
Att regndroppar faller som tårarna göare,
Det råare inte stjärnorna föare.
Älskling, jag vet hur det känns,
Näare broar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat oss in I en vrå,
Äare himlen så oskyldigt blå.
Frusna på en strand,
Flög vi med drakar medans
Tiden flöt iland.
Vi var barn som ingen ondska kunde nå
Himlen var så blå
Nu tar molnen mark.
Jag var förblindad av att solen sken så stark.
Men mina ögon kommer alltid le mot dig.
Kan det begäras mer av mig.
Himlen äare oskyldigt blå,
Djupaste hav likaså.
Att regndroppar faller som tårarna göare,
Det råare inte stjärnorna föare.
Älskling, jag vet hur det känns,
Näare broar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat, oss in I en vrå.
Äare himlen så oskyldigt blå
