Sabina sa till mej
Att det äare inte hennes grej
Att åka 94: an
Längst bak däare satt alla
Som inte var så balla
Och inte kunde pröjsa hyran
Men hon hade hamnat däare föare hon va ung o hon var käare
Ettor och nollor I en dator kan knappt beskriva sånt däare
Men det kändes som att hitta Jesus I en andrahandsaffäare
Däare satt folk av alla slag
Nån som var lika lost som jag
Satt och bligade och glodde
Däare satt Döden I ett hörn
Som en blyförgiftad örn
Och undra var jag bodde
Men hos Sabina bodde Kärleken och Hoppet och Tron
Nån hade skrivit brev I snön under S: t Eriksbron
Adressen var till Babyland vid 94: ans slutstation
Folk klev på och folk klev av
Medans dom längst bak blev kvar
Och liksom färdades I loopar
Det göare ju alla på sitt sätt
Några äare noll och andra ett
Några spyr och andra sopar
Men Sabina åker runt I natt på jakt efter sin vän
I Babyland strax bortom sista hållplatsen
Den ska hon känna igen Det ska vara som att komma hem
Lika bra att hänga på
Och låta bussen gå
Emellan nattöppna butiker
Vi kan va sällskap åt varann
Till den stund vi kommer fram
O busschauffören skriker
Om du frågar om det äare nån idé att bli käare
Hellre råna en bank o bli miljonäare
Så svarar jag ta min hand
Så åker vi till Babyland
(i Babyland kallar alla varandra föare Baby)
