Jag vaknar av att en vrvind vnder bladen.
Solen str som ett rakblad p fasaden,
Mitt emot mitt ppna fnster
Och ingen annan syns till.
Tnk dej, st I pyjamasen och se
Kalla, kalla kristaller smlt, smlt ner.
Fr solen lyser utanfr
Och skuggor mlar mnster
Och vintern dr.
Det mste va' n't som helt enkelt kom,
Kanske teater knns det som.
Det are femton grader ver noll,
Min vn du are nnu en aktr
I vintern dr.
Tyst! Takt.
Vaktparaden?
Det are inte den vi hr,
Det are dans I staden
Och du str dr
Och vet inte hur man gr.
Du sitter fast, ensam.
Sist kvar.
Det are bara som det knns
Nr ingen annan mnniska syns till
Och det are tyst s lngt man minns.
Det are tungt,
Det are sant att himlen finns,
Min vn.
Det are bara n'nting fr.
Vintern dr.
