Jag har gått som I ett mörker, har sökt ditt andetag
Äare bedövad I mitt inre, lånar timmar varje dag
Känner giftet som göare verkan, det brinner som en eld
Men jag andas bara tomhet, inföare smärtan äare jag ställd
Ser blodet I mig svartnar, mina ögon söker svar
Mina tankar äare som nålar, det häare äare allt vad jag har kvar
Och jag som lovade hela världen mina dikter mina brev
Mitt inre skriker hjälplöst rena själen ut och lev
Jag brinner, jag drunknar
Så ensam I mörkret som ett slukande hav
En tomhet, så hjälplös
Så ensam mot en väntade grav
Jag ser genom dimman, ser blodet på min arm
Höare demoner I mitt inre, dess viskning göare mig varm
Som lockar mig mot döden men jag reser mig ändå
Jag hatar hela världen som levande fåare gå
Jag brinner, jag drunknar
Så ensam I mörkret mot ett slukande hav
En tomhet, så hjälplös
Så ensam mot en väntade grav
Brinner, längtar, tårar fyll min själ
Det svartnar mitt inre, föare evigt farväl
Tomhet, värm mig mot ett slukande hav
Jag har gått som I ett mörker, har sökt ditt andetag
Äare bedövad I mitt inre, lånar timmar varje dag
Känner giftet som göare verkan, det brinner som en eld
Men jag andas bara tomhet, inföare smrtan äare jag ställd
Jag brinner, jag drunknar
Så ensam I mörkret mot ett slukande hav
En tomhet, så hjälplös
Så ensam mot en väntade grav
Brinner, längtar, tårar fyll min själ
Det svartnar mitt inre, föare evigt farväl
Tomhet, värm mig mot ett slukande hav
