Om du reser till landet I norr,
Däare vinden viner I skogarna,
Ta då med dig en hälsning till en som bor däare.
Till henne som en gång älskade mig.
Om du reser genom snöstormarna,
Näare älvarna fryser och vintern blir hård,
Se då till att hon har en päls om sin rygg
Att värma och skydda om kölden blir svåare.
Och se efter åt mig hur hon kammar sitt håare,
Om det böljar och flyter över hennes bröst.
Jag minns ännu väl, fast det äare länge sen,
Hennes korpsvarta håare som jag minns hennes röst.
Jag undrar om hon minns mig ännu.
Kanhända hon tänker på mig ibland.
Jag kan se henne tydligt näare natten äare häare
Och jag vaggas till sömns I min ensamhets famn.
Om du reser till landet I norr,
Däare vinden viner I skogarna,
Ta då med dig en hälsning till en som bor däare.
Till henne som en gång älskade mig.