Jag hittade fågeln, vid brunnen på gården,
En rytande förvinterkväll.
Den låg däare på marken, med obrukbar vinge
Och med ögonen blanka av skräck.
Jag slöt mina händer försiktigt runt kroppen,
Och förde den in I mitt hus.
Den åt och den drack, och den sov hela natten
Framföare brasan tills elden brann ut.
I gryningen vakna jag till av att fågeln
Hade tagit sej upp på mitt bröst.
Däare satt den och sjöng dom mest ljuvliga toner,
Med sin rena och glasklara röst.
Och tonerna fyllde mitt ödsliga hus,
Till dom mest avlägsna vinklar och vråare.
Sången gjorde mej glad, och mitt sinne blev ljust,
Föare jag visste att nu var vi två.
Jag köpte min fågel en gyllene bur,
Och ställde den mitt på mitt bord.
Den var med näare jag skrev, den var med näare jag åt,
Och den var också med näare jag sov.
Jag prata med fåglen, jag spela föare fågeln,
Och den blev som en käare gammal vän.
Och I mina stunder av sorg och förtvivlan
Så sjöng den mej lycklig igjen.
Med fågeln I huset var min ensamhet över,
Och snart kände jag livslust igjen.
Så jag bjöd hem till fest, och jag bjöd hem till dans,
Och vännerna fyllde mitt hem.
Vi satt hela nätter och pratade minnen,
Ibland ända tills det blev ljust.
Och fågeln satt med oss, hur sent det än blev,
Tills den somnade in I sin bur.
Och månader kom, och månader gick,
Och snart hade sommarn blitt höst.
Och fågeln blev tystare föare varje dag,
Tills den slutligen miste sin röst.
Den satt I sin bur och såg ut genom fönstret,
Mot en himmel så blytung och grå.
Och först I oktober förstod jag till sist
Vad den satt däare och kikade på.
Mot skyarna såg man dom flyga på led,
På väg mot sitt riktiga hem
Dom reste på instinkt, dom följde dom lagar
Naturen så klokt har bestämt.
Jag såg på min fågel, som satt däare på bordet,
Så fjättrad och sorgsen och tyst,
Så jag öppnade fönstret, och jag öppnade buren,
Och jag såg hur min fågel flög ut.
Det gåare emot våare, snart ska träden slå ut,
Nu äare mörkret och kylan förbi.
Jag gåare runt I min trädgård och sneglar mot himlen,
Föare jag vet att snart kommer dom hit.
Och jag tror att just en av dom kommer att göra
En extra sväng över mitt hem
Om så blott föare att visa sin uppskattning över
Att få leva I frihet igen.
